Von Fashion, Polly och Wilma

Idag hade vi septempermyst med fina Von Fashion och Polly (världens sötaste och troligtvis vildaste Jack Russel). Polly och Q gillar båda bajs och kan rulla runt.

Vi tog 4:an från Odenplan vi ställde vår vagn brevid en liten tjej som hette Wilma. Wilma var väldigt intresserad av Q och tittade ned i vagnen. Efter ett tag spårades Wilmas intresse lite och hon började peta på Q hennes monster och snyttegiraff-Raffe.

Jag blev lite irriterad över att hennes mamma inte sa till Wilma.

Barn är bara barn men gränsen gick när hon böjade dra och slita i parplyt, som för övrigt kostade 400 kr och är helt värdelöst. Lilla Q ska lära sig att barn är barn, men andras barn och övriga får man inte peta på hursomhelst framförallt inte dra och slita i grannens papraply även fast det var svindyrtoch värdelöst.

Till er som har en Bugaboovagn köp inte paraplyt. Det går lika bra med en sjal eller filt mot sol.

Till Von Fashion och Polly- Tack för mysigt sällskap och fikat.

PS. Bilden på Polly ovan är från kontoret när vi tidigare i år satt hundvakt. Lyckades inte fånga henne på bild idag då hon var för upptagen med sin fotboll DS.

Två Dåliga Vanor

Lilla Q har påbörjat två dåliga vanor för att testa sina oss till det yttersta.

1. Dåliga ovana nummer ett startade på Ica Maxi förra veckan den kallas " jag är inte tyst om ni inte bär mig".
2. Dåliga ovana nummer två är att hon gärna vill stoppa saker i munnen, tröjor, filtar, Raffe, sina fingrar. Dessvärre har hon inte koll på finmotoriken hur hon ska behålla dessa saker i munnen vilket resulterar i: "Jag är inte tyst om ni inte stoppar in Raffe eller fingrarna i munnen på mig igen och igen".

Just nu pågar ovana nummer 1. Jag och Anders har överlistat Q hur vi ska klara detta, vi delar in bärfaserna i en kvart var. För att inte belasta våra ryggar och psyken för länge.

Nu är det endast tre minuter kvar tills det är min tur, jag hoppas hon somnar och då inte övergår till fas nummer två för då behöver man börja om igen.

Vår älskade Q, vet hur man får uppmärksamhet...

Godnatt till alla er som inte har en liten till er andra we will survive.

Kalaskramar till Arvid

Idag fyller min vän Arvid år och hela familjen önskar honom en riktig kalasdag.

Mamma och Pappa säger att han hade en kalasdag igår och därmed har ont i huvudet idag. Vad det innebär kommer jag tydligen inte förstå förens jag blir 25, enligt pappa.

På bilden ovan passar han mig i vagnen. Visst klär det honom Moa?

Mammas försvarstal

Usch och fy. I fredags var jag och Q på kontoret för att arbeta lite, det gick jätte bra. Man får bara följa Qs rytm, vaknar hon och vill skrika framför kollegorna får man ta sig en promenad, leka lite samt byta blöja. Tillfälligt tillsfred = man kan fortsätta att arbeta.

Tyvärr var det Anders som förstörde arbetsron. Under en kaffepause (amningsstund) i konferansrummet kommer Anders upp och säger att han ser tredubbelt och vamsar. Det är bara packa ihop sakerna och gå hem. Vi kommer hem och bäddar ned Anders i sängen, ger oss ut på stan för shopping och middag med Ellinor. efter en lyckad eftermiddag/kväll kommer vi hem och inser att detta kanske kan vara den berömda svininfluensan.

Vi ringer sjukvårdsrådgivningen som ser allvarligt på att vi har en sex veckors Q hemma och komenderar att Anders ska läggas i karatän i vardagsrummet. Utan någon som helst kontakt med oss.

De ber mig också att ställa klockan under natten för att se om hon skulle få problem med andning eller feber. En såndan sak får vem som helst att bryta ihop både en och två gånger. Usch. Usch för oro.

Detta är min ursäkt till att vi haft lite fullt upp i helgen, jag har hållt Q borta från hemmet.

Det hela har gått bra och Anders saknar fortfarande knorr och tryne, febern är nästan borta och han jobbar hemifrån i några dagar för att vara på den säkra sidan.

Även köket är drabbat

Det är faktiskt inte bara jag och bloggen som blivit drabbade, vårt kök är också utsatt för mammas lathet.

Sur

Så här sur blir jag när mamma inte kan matcha mina kläder eller uppdatera vår blogg.
Jag har haft ett snack med mamma och hon har sagt att hon ska bättra sig.

Min nya kompis Raffe Giraffe

Mysig att bara titta på


Rolig, för när mamma och pappa drar i svansen hans, så spelar han en melodi



Här säger Mamma och Pappa att jag övar upp finmotoriken,
Egentligen gav jag Raffe en smocka för hans ibland enformiga tjat, han lixom fastnar i samma spår om och om igen.


När melodin ger mig huvudvärk försöker jag äta upp honom

Konsten att äta hamburgetallrik med gaffel medan man ammar.

Thanks Baby Semp!

Yeeeeeees har sovit en hel natt för första gången sedan Q kom till världen.
Tack för det Baby Semp och tack älskling.

Attack i skärgården

Inatt har varit en riktigt jobbig natt. Det har inte varit Lilla Q som har stökat. Hon har som alla 5 veckors bebisar ska, sovit åtta timmar igen. Hallelulja.

Inatt trodde vi (eller mest jag) att ryssarna invaderat ön. Jag skriker till Anders, som faktiskt även han ser lite orolig ut, att springa upp och låsa dörren.

- Vi har ett barn att skydda, skriker jag lite panikfullt.



Anders lommar iväg låser och vilken ryss som helst borde då förstå att nu är det kört. Låst. Bommat. Gå vidare till fängelset, utan gå. Hej då. 



Men. Ljudet fortsätter och jag försöker övertala Anders att gå fram till fönstret. Han vägrar.
- Tror du att ryssarna ska borra sig in via golvet, säger han och lägger kudden över huvudet. 



Fan.

Det blir mitt jobb. Jag ska riskera liv och lem, för att avslöja ryssarnas brutala angrepp.



Tiss tass. Jag smyger. Spänd. Förväntansfull och ganska rädd. 

Pulsen ökar.

Jag sticker fram nos och ögon och ser en rullande tunna. Vad fan? Har ryssarna druckit massa Vodka och fastnat i en tunna? Vilka idioter. 



Någonstans här vaknar jag till. Hjärnans båda delar börjar kommunicera och jag inser nog att ryssen inte kommer komma upp genom golvet. Trots alla solklara tecken.

Jävla grävling.

Känslan av att något kan hända lilla Q är hemsk och vedervärdig. Jag minns när vi efter 28 timmar på BB skulle få åka hem till vår längenhet.

Vi stod där. Lagom trötta och skulle sätta in Q i barnstolen.

Hur i helvete kan de ha släppt ut oss med en sådan här liten allt kan ju hända! Alla bilar som körde som idioter. Folk hade självfallet ingen som helst koll på sina kopplade eller okopplade hundar, han där borta med keps ska säkert sätta igång ett kvalificerat rån av ICA.


Anders stannar bilen. Informerar mig om att en förutsättning för att bilen ska rulla, är att jag har bilbälte på mig:
- Men... Men. Jag måste ju bevaka att hon andas. Det syns inte genom sätet, tycker jag.

- På med bältet. Eller gå.


Hård som ben.


Här insåg jag att jag faktiskt måste släppa lite på kontrollbehovet och inte sluta leva. Det är inte en jättebra idé att låsa in Q, för att skydda henne mot omvärldens problem och risker.

Men. Ryssar, hundägare, bilförare och gubbar med keps. 


Jag är redo om ni kommer. Så ni vet.

Det är inte grävlingen på bilden, som skrivit brevet. Han kommer härifrån. Tack! http://www.fiskrens.com/new/omfiskrens.php

Kan redan massor...

Igår åkte vi till landet. Anders ska försöka vara ledig fredagar för att familjen ska få kvalitetstid. Lyx. Även fast vi vet att ledighetstid betyder kolla mail och telefonmöten, då och då.

Själv har jag faktiskt legat i solen med min laptop och varit på leverantörsjakt. När Lilla Q vaknade smet vi in och hon visade sina oerhörda talanger:

1.Krypa

2. Rulla från mage till rygg (min favoritövning)

3. Filosofera

Snart kommer mormor och morfar hem. De jobbar, av någon underlig anledning, alltid väldigt korta dagar när Q är i närområdet. Trevlig helg.

Minnen

Under en affärsresa till Köpenhamn (för vissa, andra var bara med som bihang) stannade vi en dag extra för shopping, mys och sömn.

På vägen till flygplatsen stannade vi till för studiebesök i Christiania, vi skulle visa Q (som då bodde i magen och var ca 7 månader gammal) att vi förstår vad "hälsa på Stinas farmor" innebär och att vi inte kommer gå på den när hon kommer upp i tonåren.

Hjälp, ska det lilla söta bajsmonstret bli tonåring...

Hon gjorde det.

Sov i över åtta timmar, hallelulja, jag är utvilad.

Mamma piratkopierar

Pirate Bay egna urstarka / avskydda, varumärke ska börja kapitalisera sig själv. Man kan numera (eller inom en väldigt snar framtid) få loggan på nappar, hakklappar, jeans etc.

Tänk så bra. Liila Q endast 5 veckor redan politiskt aktiv. Har Robin Hood som mellannamn. Och äger rättigheterna, eller något i närheten, till en piratbåt. Som ska synas på nappar. Och Vodka.

Nackdelen förstås är att vilket randombarn som helst, kan ta/låna, loggan/idéen på obestämd tid. Ungefär som "herren på täppan"-leken. Kung för en dag. All-in utan garanti.

Sagt och gjort. Jag och Q erbjuder er numera att kopiera loggan och trycka den själva. Själva loggan kostar 0 kr inkl allt.

Robin Hood version 2.0 -Ladda ner nu. Imorgon kan det vara kört.

Trycker gör ni varsomhelst. Kunskap kostar.

5 veckor

Idag blir Q fem veckor klockan 08.01. Tiden går så oerhört snabbt, se här hur sur hon var för en liten stund sedan. Anledning? Ingen morgontidningen och frukost på sängen.

Kring morgontidining undrar faktiskt Q om inte hennes gudfar (världens bästa) även kallad journalistjäveln / det baltiska benranglet, inte borde kunna ge hennes mamma och pappa en sådan där prenumeration igen.

Journalister. Tänk på våra arma öron. Fram med en morgontidning.

Fifa09

Inför Zlatans debutmatch värmer Q och Pappa upp med lite Fifa09.
För övrigt inhandlades Xboxet för att Anders tror att Q kommer att älska spela Xbox med honom.

Jag har inte riktigt berättat sanningen om att Q hellre bajsar ner allt som kommer i hennes väg och gärna kräks när man precis satt på sig favorittröjan för att gå ut på stan, än att lira digitala miljonärer som jagar nån läderklump. Men det kommer nog fram efterhand...

Monster

Dessa monster finns på designtorget och kostar 350 kr. Skitdyrt, men som vanligt (nästan), var motståndskraftig ganska medgivande. Swisch. Så hängde dem där.

Visst. Jag hade kunnat sy likadana själv, men då hade de inte varit klara fören Q var 15. Relativt tveksamt om hon uppskattat de som 15 års present från sin mamma. Moped? Nej. Tygmonster? Ja, varsågod.

Q behövde monster snabbt, då hon såklart som en extra allt tjej = väldigt tidig i utvecklingen fullkomligt älskar att titta på saker och följa dom med blicken.

Sarong alias amningdöljare

En sak jag aldrig förstått är Kvinnor som varstans, utan att skyla kan sätta sig och amma. Jag minns sist detta hände mig, jag var höggravid och vi var på brunch på Elverket. Sitter lungt och harmoniskt och skalar mina räkor när det händer! Babam! Hon drar fram sin tutte. Ut i det fria. Här var det naturligt. Kunde inte fortsätta äta, kunde inte förstå (uppenbarligen inte hon heller, eftersom hon fortsatte). Va

Jag kan förstå modersinstinkten om mat pronto pronto, men jag tycker att även om vissa inte har problem med att slänga fram bröstet, så finns det folk i omgivningen som blir obekväma.

För dessa panik mattillfällen har jag min blommiga sarong.

Den fungerar till det mesta. En s.k multi-taskpryk. Solskydd till vagnen, som tunn filt om det blir varmt, som skötbord i det fria. You name it.

PUB

Tummen upp.
Tack PUB för att ni gör det enkelt för mig och Q.

Mobbning

Jag har knappt haft barn i en månad och känner redan hur hela Stockholm avskyr barn.
Att vi som avlar dessa, helst borde spärras in och umgås i grupp där ingen kan bli störd. Lite sådär i skymundan.

På det mysiga cafét Vurma vid Odenplan sitter en skylt vid dörren: "Vi tycker om barn men inte skrikande".

Vurma. Vad sägs istället om detta?

"Vi tycker inte om föräldrar som inte fattar (eller ignorerar) att ta ut sina skrikande barn".